fiskedags

Öring är en av våra bästa sportfiskar. Den ger en god kamp, smakar gott och är mycket vacker. Det finns väldigt mycket skrivet om öringen, dess vanor och hur man fiskar det. Detta är bara en introduktion, se vidare lästips längst ned.

Öringens vanor och utbredning

Öring finns i de flesta större insjövatten i Sverige. Den lever ensam och är rätt skygg. Öringen uppträder i flera olika former som kan se väldigt olika ut. Alla öringar fortplantar sig i rinnande sötvatten, även om de kan växa upp i havet.

Bäcköring är liten, mörk och mycket vacker. Grönskimrande, röd rygg och sidor med vackra röda och svarta fläckar. Undersidan skimrar i gult.

Bäcköring finns i mindre vatten och i åar och bäckar. Blir bara 20 till 25 cm, sällan över 35 cm. Äter insekter, nymfer, larver och små kräftdjur. Föredrar kalla, rinnande vatten och är inte så vanlig i lugna vatten på slätten.

Havsöring är en betydligt större form av öring som växer upp i havet där det finns mer byte än i insjöar. Havsöringen är blank för att synas sämre i de öppna vattenmassorna. Svenskt rekord är på 15,26 kg.

Insjööring som går i större insjöar och är också blank som havsöringen. Svenskt rekord är på 17 kg.

Fiske efter öring

Fisket efter öring är mycket varierat.

Flugfiske i åar och mindre vatten ger mycket sport och upplevelse.

Spinnfiske ger ofta öring, den fås också som bifångst vid fiske efter gädda eller abborre.

Kustfiske med spinn eller fluga ger havsöring vid stenar, sandrevlar och ojämnheter.

Trolling efter pelagisk havsöring kan ge de största havsöringarna.

Den öring som är mest eftertraktad är den öring som ätit upp sig i havet. När den börjar färgas för att fortplanta sig ska den undvikas att fångas, då den istället ska bidra till att öka beståndet. Efter leken kallas fisken för vrakfisk och är i mycket dålig kondition. Denna öring är inte någon bra matfisk och ska därför inte heller fångas.